Uppgiften som kommunerna har är att de ska kunna säkerställa att alla regler och lagar följs när det gäller fastigheter och byggnader. För det behöver en kommun göra bedömningar av den planerade åtgärden. Det behövs fackmannamässiga ritningar samt andra handlingar. Bygganmälan och bygglovsansökningar kräver detaljerade och kvalitetsmässiga ritningar. En större åtgärd kräver självklart fler handlingar och ritningar. Man kan själv upprätta ritningar för ett projekt och på så vis spara pengar. Då behöver man samtidigt räkna med att lägga ner mer tid och huvudvärk på ritningen än om man anlitar ett företag som gör arbetet åt en.
Definition
En ritning, vad är det?
Begreppet ritning är definierat i 2008 års Fastighetslexikon:
“En ritning är ett färdigt dokument som redovisas på papper eller bildskärm som beskriver ett eller flera fysiska objekt i huvudsaken grafiskt, skalenligt och symbolisk form.”
Finns det krav på en ritning till en bygganmälan eller bygglov?
För att ta reda på om vilka krav det finns för en ritning som ska lämnas in till din kommuns byggnadsnämnd kan du läsa mer under sidan bygglovsritningar. Där kan du hitta mer förtydligande av de krav som behövs uppfyllas. Alla handläggare som arbetar med bygglovsansökan gör alltid en egen bedömning av varje enskild ansökan så det finns inga direkta fel eller rätt så länge ansökan innehåller all nödvändig information.
En handling, vad är det?
Information är en handling, för det mesta i textform och inte lika grafiskt som en ritning är. I ett ärende kan det krävas flera olika handlingar och längre ner på sidan kommer mer information om de vanligaste handlingarna som krävs.
Bygganmälan och bygglovsansökan, vilka ritningar behövs?
Det går inte att exakt säga vilken typ av ritning den planerade åtgärden behöver. Alla handläggare bedömer på egen hand varje enskild ansökan. Dock ska det alltid vara fackmannamässiga ritningar.
I en anmälan eller ansökan till kommunen ska det alltid bifogas:
- Ritningar över hur byggnaden såg ut före åtgärden
- Planlösning efter åtgärd
- Fasadritning efter åtgärd
- Sektionsritning efter åtgärd
- Situationsplan efter åtgärd
Gamla ritningar över byggnaden
De gamla ritningarna över byggnaden kan du oftast hitta i kommunens arkiv eftersom det är en offentlig handling. Du behöver ha fastighetsbeteckningen och adressen för huset om kommunen ska hjälpa dig. Saknas det kan man få hjälp genom bilder på byggnaden att få fram digitala ritningar.
Olika ritningsexempel
Planritning
En planritning är en ritning som visar alla våningsplan rakt ovanifrån. Planlösningen visar hur stora alla rum är samt hur en fast inredning ser ut.
Fasadritning
Fasadritningen visar hela byggnaden framifrån och redovisar alla fasader även om inte alla fasader blir berörda av åtgärden.
Sektionsritning
Sektionsritning visar en vertikal genomskärning genom byggnaden. Den visar bygghöjden, taklutning, rumshöjderna samt grundläggningen som planeras.
Situationsplan
Situationsplanen visar alla byggnader på tomten samt den planerade åtgärden ovanifrån. Det behövs inhämtas kartunderlag från kommunen för att upprätta situationsplanen.
Nybyggnadskarta
En nybyggnadskarta behöver man för att upprätta en situationsplan. Den finns i olika detaljnivåer samt typer, allt beroende på den planerade åtgärden.
- Vid en nybyggnation av villa eller större byggen i detaljplanerat område använder man normal nybyggnadskarta.
- Vid nybyggnationer eller tillbyggnader på mindre byggnader, exempelvis garage, i detaljplanerat område använder man enkel nybyggnadskarta.
- Vid mycket enkla tillbyggnader, exempelvis trädäck eller carport, använder man kartutdrag (primärkarta).
Markplaneringsritning
Markplaneringsritningen visar hur man använder marken efter en planerad åtgärd. Hur och var parkering, sophämtning, in- och utfart ska planeras samt ordnas. Det visar även hur marknivån eventuellt förändras och hur dagvattnet omhändertas på fastigheten.
Konstruktionsritningar
Konstruktionsritning är bred definition som innehåller många typer av ritningar. En sammanfattning om allt som behövs kan du läsa mer här konstruktionsritningar.
Detaljritning
Detaljritningen är förstoring av specifika detaljer av en byggnad. Exempelvis grundläggningsförslag, anslutningar mellan en ny byggnadsdel och en befintlig, utformning av räcken eller plank.
Marksektionsritning
Marksektionsritningar är som vanliga sektionsritningar, en genomskärning. Den visar dock i stället genomskärningen av marken. I en marksektionsritning kan man se var marken fylls upp eller sänks samt vilken höjd som byggnader placeras på.
Andra ritningstyper
Andra ritningstyper som behövs under en bygglovsprocess bestämmer handläggaren innan startbeskedet utförs. Bygglovsbeslutet kräver inte vare sig installationsritningar eller konstruktionsritningar. Det är en rekommendation att först skicka bygglovsritningar för åtgärden och se ifall den godkänns innan man gör konstruktionsritningar, andra ritningstyper eller energiberäkning.
Olika handlingsexempel
Teknisk beskrivning
Vissa lösningar eller detaljer kan vara svårförklarade i en ritning då används teknisk beskrivning som ett komplement. Exempelvis kan det vara beskrivet i textform när det gäller ventilation, uppvärmning, säkerhet och energi.
Energiberäkning
Energiberäkningen visar energin som krävs för uppvärmning av byggnaden men även vid användning av apparater. Tillbyggnader och mindre åtgärder går det inte att räkna ut det på. Då beräknas transmissionsförlusterna på nya byggnadsdelarna, det kallas för U-värdesberäkning.
Kontrollplan
Alla typer av åtgärder som kräver rivningslov, bygganmälan eller bygglov kräver också en kontrollplan. Kontrollplanen redovisar alla kontroller som ska göras både innan, under och efter åtgärden är utförd. Kommunerna har ansvar att se till att alla lagar samt tekniska egenskaper är uppfyllda.
Brandskyddsdokumentation
Brandskyddsdokumentationen upprättas av sakkunnig person inom brand. Vid enklare ärenden kan vem som helst inom brandkåren upprätta ett utlåtande eller intyg. Vid större ärenden behöver man anlita brandkonsult. Man kan inte upprätta en brandskyddsdokumentation själv.
Grannemedgivande
Grannemedgivande behöver man när man planerar åtgärder vilket avviker från aktuella detaljplanen. Grannemedgivandet kräver att bygglovsritningar är färdiga för grannarna att kunna ta del av.
Intyg
I ett projekt kan det behövas många typer av intyg. Det vanligaste intyget är ett sotarintyg, det använd för att kunna intyga att braskamin, eldstad eller skorsten är korrekt installerat med brandskydd. Samma gäller för köksfläkt om den använder skorsten.
Utlåtande av sakkunnig
Det kan krävas olika utlåtanden i specifika fall om byggnadsnämnden inte kan göra en bedömning utifrån den kunskap som finns. Exempelvis kan det gälla ett utlåtande från en tillgänglighetssakkunnig, TIL2, eller kontrollansvarig inför ett slutbesked.