Byggtermer

byggtermer

När du planerar för ett bygglov finns det mycket du bör tänka på. Eftersom det finns mycket nya benämningar du behöver förstå dig på för att kunna få fram ett helhetsperspektiv vad som gäller när det kommer till husbyggnation. I regel så har en ritning fullt med förkortningar där konstruktörerna mer än gärna lägger in byggtermer. Vet du dock vad termerna och förkortningarna betyder blir ritningen otroligt mycket enklare att förstå sig på. För att lättare kunna hänga med i snacket om ritningar samt bygglov kommer du här kunna ta del av hur de mest förekommande termerna bör tolkas.

Vi försöker förklara fler begrepp på ett mycket lättförståeligt vis.
  • Skillnad på boarea och biarea
  • Vad är atemp?
  • Byggnadsarea och bruttoarea
  • Boarea och biarea
  • Bruksarea, lokalarea och öppenarea

Ytor och area

Huvudregel Arean fördelas både på utrymmen utanför samt inne i bostaden. Du mäter först alla mått invändigt på alla våningsplan ovanför golvsockeln på insidan av ytterväggarna, förutom på de med våningsplanen som har snedtak. Du ska inte räkna med följande utrymmen i totala arean: Där rumshöjden är lägre än 190 cm De utrymmen du inte når med en permanent stege, trappa, dörröppning eller med en lucka som har en inbyggd fällbar stege.

Yta och area, vad är skillnaden?

Något som du kan ta på är en yta, exempelvis en golvyta eller en väggyta. Arean är den uppmätta storleken av en yta. Golvarean kan ibland vara mindre än själva golvytan, exempelvis om golvytan har en del som inte är brukbar. Det är viktigt att vara noga med att skilja på benämningarna ”area” samt ”yta” eftersom det kan bli en väsentlig skillnad mellan dem.

Mätvärd area

Ska en area vara mätvärd måste utrymmet vara helt tillgängligt, det ska finnas ett golv och även ha en rumshöjd på över 190 cm. Mätvärd area betyder alltså att utrymmet ska kunna brukas som en bostad.

Atemp

Definitionen atemp används när man genomför energiprestanda och energiberäkningar. Det är den arean invändigt i bostaden på alla våningsplan som ska värmas upp över 10 grader celcius. Det ska kunna räknas ut en atemp väldigt enkelt båda på äldre och nya byggnader.

BYA, Byggnadsarea

Byggnadsarea är ytan som hela byggnaden tar upp på marken. Du kan läsa mer om hur byggnadsarea beräknas och definieras i Svensk Standard SS, 21054:2009. Byggnadsarea används för det mesta av kommunen i bestämmelser för att de lättare ska kunna styra tätheten av ett område. Detaljplanen innehåller ofta information om tillåten byggnadsarea och det efterfrågas alltid vid en ansökan om bygglov. Det som inte ska räknas in i en byggnadsarea är:
  • Takutsprång
  • Entré yttertrappa
  • Skärmtak av mindre modell vid entré
  • Balkonger eller uteplatser med placering över 3 meter från marknivån
  • Delar av en byggnation som inte når över själva marknivån
Utstickande byggnadsdelar kan ha en mätvärd area ifall:
  • Den lägsta punkten av byggnadsdelen är placerad lägre än 3 meter ovanför marknivån samt att det horisontella djupet är mer än 0,5 meter.
  • Den lägsta punkten av byggnadsdelen är placerad 3 - 5 meter ovanför marknivån samt att framkanten ligger längre än 1,5 meter utanför underliggande fasad.

BTA, Bruttoarea

När du räknar ihop arean på alla våningsplan får du fram det som benämns bruttoarea. Du kan läsa mer om hur bruttoarea beräknas exakt och definieras i Svensk Standard SS, 21054:2009. Har du snedtak på ett våningsplan räknar du 60 centimeter utanför linjen där rumshöjden är minst 190 centimeter, mätvärd area. Bruttoarean har en större yta till omfattningen än vad den mätvärda arean har. Det som räknas in i bruttoarean är:
  • Omslutande väggar samt innervägg
  • Yttervägg vid bottenplan på ljusgård
  • Inredning
  • Ramp och trappa inklusive hål
  • VVS- samt el-installationer
  • Hiss- samt installationsschakt
Det som inte räknas in i bruttoarean är:
  • Öppning till bjälklag om indragen mellanvåning eller liknande
  • Öppenarea
  • Indragen entrédel
  • Övre delen på ljusgård
Ofta används bruttoarea när det gäller bestämmelser om industrilokaler, flerbostadshus, kontor, affärer samt andra byggnationer med mycket större volymer än en enskild bostad.

Ljus bruttoarea

Ofta används ljus bruttoarea vid planprogram, plan utredningar och exploateringsprojekt. Du kan läsa mer om ljus bruttoarea definieras i Svensk Standard SS, 21054:2009 bilaga A. I praktiken används ljus bruttoarea mycket olika.

BOA, Boarea

Hyreskontrakt och bostadsrätter använder ofta begreppet boarea. Det sammanlagda utrymmet som beskriver bostadens storlek i exempelvis ett kontrakt från hyresvärden eller säljaren kallas för boarea. Biytor som anges med begreppet biarea utgör tillsammans med boarean den totala ytan på byggnaden. Du kan läsa mer om hur boarea beräknas exakt och definieras i Svensk Standard SS, 21054:2009.

BIA, Biarea

Kan du nå pannrum, soprum, garage eller andra utrymmen inifrån bostaden räknas de som biarea. Det är utrymmen som är tänkt att endast bruka under vissa delar under året.

BRA, Bruksarea

Den ytan som är sammanlagt med varje enskild enhet är bruksarea. Exempelvis kan en handelslokal delas upp i lager, butik samt personalutrymmen som utgör den ytans bruksarea. Bruksarea kan även beskrivas med begreppet lokalarea och vara avsett för bostad. Beskrivning av lokalarea finns nedan.

LOA, Lokalarea

En bruksarea med annat ändamål än ett boende räknas som lokalarea. Exempelvis butik, kontor, förvaring, lager, personalutrymmen, laborativa lokaler eller verkstadslokaler.

OPA, Öppenarea

En öppen yta som är till för förvaring eller vistelse och ligger med anslutning till byggnaden har begreppet öppenarea. Exempelvis kan det vara en yta som används som förvaring under en altan eller en carport. Du kan läsa mer om hur öppenarea beräknas exakt och definieras i Svensk Standard SS, 21054:2009. Vid beräkning av en byggnadsarea ingår öppenarea men det ingår inte i bruttoarea. Detaljplanen kan reglera bruttoarean för ett områdes täthet, då kan det vara viktigt att både öppenarea och bruttoarea kombineras.
010-405 1000